lördag 7 april 2012

Hedersuppdrag

Vi är ju i Hjelmseryd nu. Vi har det bra och trivs med tillvaron. Första morgonen här väckte jag matte genom att spinna på högsta nivå rakt in i örat på henne. Det var riktigt många decibel, kan jag lova!
Det gillade matte.
I morse när vi drog upp rullgardinen och tittade ut, var det alldeles vitt. FYYYY, jamade vi.
Matte, som litade på att våren hade kommit för att stanna, åkte hemifrån iklädd tunna lågskor och inga extraskor i bagaget.
Idag, på väg från kyrkan efter morgonbönen (matutin heter det på kyrkspråk), upptäckte vår braiga kompis Maria att matte hade alldeles feliga skor, så hon frågade efter mattes skostorlek.
VIPS! Simsalabim!
Efter frukost hade matte ett par alldeles lagoma stövlar, som dessutom är snygga. Stövlarna hade bott i Marias källare ett par år, så nu har matte fått överta dem. Jama om Vänner med STORT  "V" !

Men nu till vårt ansvarsfulla uppdrag:

Vi ska hjälpa Stora Skramlet att få upp matte ur sängen kl. 04.00! Matte ska nämligen gå på Påskottan, som börjar klockan 05.00. Matte säger att det är en jätteviktig Gudstjänst som hon tycker speciellt mycket om. Dessutom har matte lovat att läsa en text, så det är riktigt viktigt att vi får upp henne i tid.

Nu är det nog bäst att vi kopplar ner datorn och går och lägger oss, så vi fixar uppdraget. Framför allt ska vi stoppa matte i säng!
Vi återkommer!

PS
Stora Skramlet har fått nytt batteri och vi går på vår kattliga intuition. /DS

onsdag 4 april 2012

Nytt jobb

Ja, vi katter  vet ju inte vad arbetslöshet är.
Vi har alltid fullt upp med jobb.
Mitt senaste uppdrag är att arbetsleda den där grävarbrummisen, som är placerad på vårt område för närvarande. Det är ett bra och ansvarsfullt  jobb. Det bästa är, att  jag kan sköta det hemifrån. Om jag inte hade kunnat det, tror jag inte att jag hade tagit jobbet. Grävarbrummisen har nämligen så läskigt stora larvtassar som den tassar omkring på och jag misstänker, att den inte alltid ser var den sätter sina tassar.
Hemska tanke, om det kommer en liten katt ivägen!
Ni anar inte vilka jättelika tassavtryck den sätter!
Grävarbrummisen har två småbrorsor med sig, som hjälper honom. En orange och en grön. De har inga larvtassar, bara vanliga, men jamarstora hjultassar.
Det ingår många viktiga pauser i brummisarnas jobb och när brummisarna tar paus, gör jag det också. Pauser är jamarviktiga, för då kan man antingen fundilera eller fylla på goskontot. Både och går också bra.
Jag kan lova er, den har inte bara stora fötter, den är stor i käften också.
Nu måste jag börja packa, för i morgon reser matte och vi till Hjelmseryd  http://www.hjelmserydsstiftelsen.nu/ för att fira Påsk.

söndag 1 april 2012

Ville vara snälla

I dag tyckte vi nästan synd om matte. Hon blir så nedstämd av det kalla dåliga vädret.
Något måste vi hitta på.

Många 2-beningar åker ju iväg och lämnar sina katter till kattvakter, men det vill vi ju helst inte att matte ska göra, för då blir ju vi ledsna.
Vi har sett bilder från platser, dit 2-beningar gärna åker.
Sol, stränder och värme verkar vara sådant som uppskattas.

Så vi började fundilera.
Vår låda var nydiskad.
Sanden oanvänd.
Och -  det var MYCKET sand.

Vi kom på en strålande idé.

Medan matte var ett ärende hos Stig, satte vi igång att jobba.
Oj, vad vi slet!
Det skulle bli en överraskning, så när matte kom tillbaka sa vi ingenting. Hon skulle själv få upptäcka det.

När matte efter en stund skulle besöka sin porslinslåda, hör vi ett tjut: "Vad i hela friden har ni hittat på?"

Sen började hon sopa upp ALL sanden från badrumsgolvet.

Otacksamma matte! Vi som hade byggt en så fin strand till henne.

Ja, vad jamar man?
Otack är kattens lön.
Eller?