lördag 28 januari 2012

Nytt bus

Jag gillar BUS. Det dyker upp nya i min skalle ideligen. Alla nya bus måste ju testas, så det gör jag. Med stor glädje. måste jag medge.
Det senaste testet gäller ett mittinattenbus.
Det fick ett välförtjänt MVG av mig, upphovskatten.

Matte har en resårsäng och jag kom på, att den funkar som en stor, bra resonanslåda dvs ungefär som en fiol eller gitarr.
Man lägger sig på rygg med alla fyra tassarna i vädret och ålar sig in under sängen. Sen börjar man så smått att kloa i något lämpligt tyg under sängen. Sängkanten brukar funka bra, Där finns ju tyg på träramen, det låter bra med tyg på trä.  Därefter fortsätter man med att spela med klorna på spiralerna dvs resårerna av metall.
Allra bäst fungerar buset om man kloar/spelar under sängens huvudände. Då går ljudet direkt in i mattes öra. Jag lovar, att den matte, som inte vaknar då, finns inte.
Testa, så får ni se!
Nosgos
M & V

fredag 27 januari 2012

Svansföring

Äntligen verkar det som om vi har fått lite fart på matte!
Nu till rubriken.
Att föra sin svans på ett elegant manér är mycket viktigt för mig.
Normalt bär jag min svans i en elegant ring uppe på ryggen. Naturligtvis med undantag för flaskborstsvans och vid svanshonnör då jag ju, vid dessa tillfällen, har svansen i flaggstångsläge.
Ibland, när jag känner för det, låter jag svanstippen (men bara tippen) falla ner på sidan. Ömsom höger sida och ömsom vänster och låter tippen stryka mig lite lätt på sidorna. Det är riktigt skönt, måste jag jama.
Jag gillar verkligen när matte tar tag om svansen och smeker min svans hela vägen, från svansrot till tipp. Efter varje sådan smekning rullar jag ihop svansen, så att matte kan upprepa smekningen. Verkligen skönt, måste jag jama.
Vincent är inte alls noga med sin svansföring. Han låter den liksom bara hänga med. Ändå kan man givetvis avläsa hans sinnesstämning på hans svans.
Några tankar nedtecknade av
Mozart

Nosbuffar!