Beresta?

Till att börja med kan vi slå fast, att vi åker bara brummis.
Det beror inte på oss utan på matte. Hon fixar helt enkelt inte både sin egen packning OCH våra två kattväskor!
Nej, det skulle bli fööör mycket att åka tåg, buss eller flyg! Skulle vi dessutom behöva byta tåg, ja, då skulle det nog gå alldeles på tok.

Ska matte åka sånt där tåg, så stannar vi hemma. Basta!

Eftersom vi har sett en massa skrynkliga brummisar, både i tidningar och här på nätet, så är vi noga med säkerheten när vi är ute och reser.
Vi åker alltid i våra väskor och det är bra. I väskorna kan man både slappa och mysa en stund medan matte leker med det där hjulet inne i brummisen.
Innan vi åker, sätter matte fast våra väskor i säkerhetsbältena. Precis som en del
2-beningsminisar, så åker vi i baksätet.
Vi brukar få följa med matte när hon ska till något ställe där man gillar oss katter. Det tycker vi är bra, för då kan vi hålla koll på matte. Vi kan ta tass om henne som vanligt, nosbuffa, mysa osv. Ja, ALLT, som vi ansvarskännande katter gör!

Var vi har varit?
Jo, i Mullsjö, Jönköping och G:a Hjelmseryd.
I Mullsjö var vi hos en kompis till matte, i Jönköping var vi i Kyrkan och i G:a Hjelmseryd finns en Stiftelse, som vi brukar besöka.
När vi har åkt till kattpensionat räknar vi inte, för det är inga kuliga resor.

I Mullsjö bodde vi jamarfint med sjötomt.
En dag blev brorsan  livrädd.
Matte och hennes kompis hade bjudit hem en gemensam vän.
När han kom blev Vincent alldeles förskräckt. Fattar inte varför, för det är en jamarsnäll man.
Men, kan ni tänka er, Vincent sökte inte skydd hos matte utan sprang till mattes kompis och jamade: " Vafför har ni tagit hit honom?"
Jag och matte hjälptes åt att lugna brorsan, sen gick det bra.

I Jönköping var vi på morgonmässa i en av kyrkorna. Mässa är något vissa 2-beningar firar.
Bl.a.  vår matte.  
Prästen hade bjudit in brorsan och mig.  Särskilt inbjudna, så det var ju klart att vi följde med.
Vi fick inte bröd och vin, som 2-beningar får, men vi blev Välsignade.
Alla katter är ju iofs Välsignade, men detta kändes alldeles speciellt.
Ja, det var stort.
Prästen vände sig ju direkt till oss.

I G:a Hjelmeseryd brukar matte vilja fira både Jul och Påsk. Det finns en gammal fin Kyrka och en prästgård där.
Första Påsken i Hjelmeseryd var vi ungefär 1 år gamla. Från vårt fönster kunde vi se Kyrkan. Matte hade smitit iväg, medan vi sov.
Klockan var jättetidigt när vi vaknade av  sång och musik.
Vi var tvungna att kolla.
Där ute kom matte och alla hennes kompisar, på väg från Kyrkan till präsgården.
De sjöng och spelade så fint (bl.a. spelade en tjej tuba) att pälshåren reste sig.
Ja, det kändes så högtidligt, att vi var tvungna att sträcka lite extra på oss.
Faktisk, vi satt i givakt!
Vi har varit i Hjelmseryd många gånger, men i år ska vi fira Jul hemma i vår nya lägenhet.
En annan gång ska jag berätta om när brorsan låste in mig i ett skåp och oss alla i ett rum i prästgårdsflygeln i Hjelmseryd.

Tips på lämplig packning:

• Godis 
• Reselåda (lite mindre stl än ordinarie)
• Sand
• Leksaker
• Godis (mängder, min anm.)
• Plastskålar
• Mat
• Borste för pälsvård
• Godis
• Kanske ngt annat nödvändigt, som t.ex sele
• Vi brukar ta med en liten sopborste & skyffel, för matte ogillar kattsand på badrumsgolvet.

Tass på er alla!
M & V