Äntligen verkar det som om vi har fått lite fart på matte!
Nu till rubriken.
Att föra sin svans på ett elegant manér är mycket viktigt för mig.
Normalt bär jag min svans i en elegant ring uppe på ryggen. Naturligtvis med undantag för flaskborstsvans och vid svanshonnör då jag ju, vid dessa tillfällen, har svansen i flaggstångsläge.
Ibland, när jag känner för det, låter jag svanstippen (men bara tippen) falla ner på sidan. Ömsom höger sida och ömsom vänster och låter tippen stryka mig lite lätt på sidorna. Det är riktigt skönt, måste jag jama.
Jag gillar verkligen när matte tar tag om svansen och smeker min svans hela vägen, från svansrot till tipp. Efter varje sådan smekning rullar jag ihop svansen, så att matte kan upprepa smekningen. Verkligen skönt, måste jag jama.
Vincent är inte alls noga med sin svansföring. Han låter den liksom bara hänga med. Ändå kan man givetvis avläsa hans sinnesstämning på hans svans.
Några tankar nedtecknade av
Mozart
Nosbuffar!
Visst är det viktigt att ha en elegant svansföring !
SvaraRaderaJag springer för det mesta runt med en glad-svans , jag :)
Att föra sin svans på ett elegant sätt är en stor konst. Det fodrar träning och åter träning. Märker att du behärskar konsten till fulländning. Tror du skulle ge Vincent några lektioner också.
SvaraRadera