söndag 30 oktober 2011

Bloggarkompisar!
Here we come!
Vi vet inte så mycket om våra olika bakgrunder innan vi kom till Linus katteria i Finja, utanför Hässleholm. Vi tänkte berätta var för sig, eftersom vi har varit med om helt olika saker.

Mozart:
När jag var liten, bodde jag hos en 2-bening, som blev sjuk och omhändertagen. Då tog polisen hand om mig och hyrde plats på ett pensionat åt mig. men polisen hade ont om pengar och började prata om avlivning. En av poliserna hade ett gott hjärta och gillade katter, så han hämtade mig och körde mig till Linus katteria. Jag hade bara varit där ett par timmar, så kom matte.
Det berättar jag mer om i morgon.

Vincent:
Jag minns inte riktigt om jag blev övergiven eller om jag rymde. Hur som helst, så promenerade jag runt i Hässleholm och hade ingenstans att ta vägen. Då mötte jag en snäll kvinna, som hjälpte mig till Linus katteria. Där hade jag varit ett par dagar när matte kom. Fortsätter i morgon.

9 kommentarer:

  1. Men så roligt att ni börjat blogga, ni också!! Och vi väntar med spänning på er historia!
    nosgos å välkommen-till-bloggvärlden-gottisar
    Maurice & Kajsa

    SvaraRadera
  2. Maurice & Kajsa!
    Tack för välkomnandet!
    M&K, ni var först ut med att kattentera!
    Svanshonnör för er!
    M & V

    SvaraRadera
  3. Kul att ni också berättar era historier. Det känns skönt att veta att allt gick bra för er till slut. Så blir det tyvärr inte alltid.

    SvaraRadera
  4. Kattson!
    Kul, att du hittade oss i den STORA cybern!
    /M & V

    SvaraRadera
  5. Åh, vad skoj att nia också har en blogg nu! Välkomna! Det ska bli spännande att följa er. Kurr och burr.

    SvaraRadera
  6. Så roligt att ni också börjat blogga - då skall vi genast tassa in er adress i vår blogglista, så att vi alltid hittar hit!

    Tass från Imma, abbemissa.

    SvaraRadera
  7. TACK. kära kompisar! Vi klarade inte av att vara blogglösa längre! Vi behövde ett ställe att jama av oss alla tankar på.
    Nosbuffar
    / M & V

    SvaraRadera
  8. Skojigt med nya kompisar!
    Jag heter Pelle, jag är 14 år och mina människor blev gamla och gick över regnbågsbron. Deras unge tog och hittade mina nya människor. Så nu vet ni vem jag är som tassar runt här.

    SvaraRadera